Information om följder av kriget i Ukraina

Det finns inget generellt svar. Ett gott råd i sådana här situationer är att fundera över hur din sparstrategi ser ut. Varför sparar du och när behöver du pengarna?. Pengar som du kan vilja använda inom något år eller två bör överhuvud taget inte placeras i aktier. Är du däremot långsiktig och har en lämplig risknivå i dina placeringar finns det knappast någon anledning att göra några stora förändringar. Är man långsiktig är aktiesparande mindre riskfyllt än man kan tro. Historiskt sett brukar olika konflikters inverkan på placeringsmarknaden förbli relativt liten och kortvarig.

Man ska veta att det är mycket svårt att tajma marknaden. Visst kan det vara lockande att sälja i orostider med målet att köpa tillbaka aktierna billigare om ett tag men erfarenheter visar att den typen av strategier ofta blir kostsamma. Även om man lyckas ”tajma” och aktierna går ned efter att man sålt har man ytterligare ett svårt beslut framför sig och det är att bestämma när man ska köpa tillbaka aktierna igen. Risken är att man missar en stor del, av eller i värsta fall hela, den påföljande uppgången.

En av fördelarna med månadssparande i aktiefonder är att man automatiskt köper andelar både när börsen stiger och när börsen sjunker, vilket innebär att anskaffningsvärdet jämnas ut över tiden. Om börserna faller och därmed även andelsvärdet i aktiefonder innebär det att man får fler andelar för den fasta summa som månadssparas. Historiskt har ofta de bästa månadsöverföringarna gjorts i samband med stora kriser där aktiemarknaden fallit kraftigt. För den som är långsiktig finns det därför inget skäl att avbryta sitt månadssparande.

Det är viktigt att man i sitt sparande ser till att man har en risknivå och avkastningspotential som man är bekväm med. Ta reda på vilken risknivå som du är bekväm med och håll fast vid den i såväl upp- som nedgångar. Fördela sparandet mellan olika marknader och typer av placeringar. En god riskspridning kommer aldrig att skydda dig helt mot nedgångar, men däremot minska risken för att du utsätts för ett kraftigt fall som blir svårt eller tar lång tid att ta tillbaka.

Följande Handelsbanksfonder har ryska innehav per 28.2.2022:

• EMEA Tema (ca 9 procent ryska aktier)
• Emerging Markets Index (under 1 procent)
• Global Index Criteria (under 0,5 procent)
• Tillväxtmarknad Tema (cirka 0,5 procent)

Som en konsekvens av handelsrestriktioner på Moskvabörsen, med påföljande värderingsosäkerhet, var fonden stängd för handel 28 februari - 15 mars 2022. Förvaltningsavgift har inte tagits under perioden som fonden varit stängd. Vår värdering av fondens ryska innehav är i nuläget nära noll. 

Vi kommer att sälja fondens ryska innehav så snart förutsättningarna medger detta. Inga nyinvesteringar i Ryssland kommer att ske.

Rysslands krig i Ukraina samt krigets ekonomiska konsekvenser bidrar till en avmattning av den globala tillväxten och driver upp den redan höga inflationen ännu mer. En av de mest synliga effekterna är de kraftigt stigande priserna på inte minst energi och livsmedel. Ryssland och Ukraina är stora exportörer av vete och majs. Ryssland, å sin sida, är en viktig leverantör av olja, gas och metaller. Minskade leveranser av dessa råvaror har drivit upp inflationen, vilket urholkar hushållens disponibla inkomster och kommer att begränsa hushållens konsumtion. På grund av hög inflation höjer centralbankerna räntor i flera länder. 

Dessutom kan oron för kriget och dess ekonomiska konsekvenser leda till att företag och konsumenter skjuter upp investeringar och konsumtion. Vi förväntar dock oss att en mer expansiv finanspolitik kommer att stödja efterfrågan i viss utsträckning. Ett flertal EU-länder har meddelat att de kommer att lägga mer pengar på försvaret, att ta emot flyktingar från Ukraina och ge stöd till hushållen.

Krigets inverkan på den finska ekonomin syns i den minskade utrikeshandeln, den ökade geopolitiska osäkerheten och den högre inflationen. Vi förutspår att den finska ekonomin växer med 1,8 procent år 2022.

Exporten till Ryssland minskar avsevärt på grund av de ekonomiska sanktionerna och kan komma att ligga praktiskt taget på noll. Också den avtagande ekonomiska tillväxten på övriga exportmarknader tillsammans med knutorna på leveranskedjorna bidrar till dalande export. Å andra sidan tror vi att de finländska exportbolagen kommer att finna nya marknader efter att exporten till Ryssland har avstannat. 

Konsumenternas förtroende rasade i mars-april som följd av den osäkerhet som den ryska invasionen av Ukraina förorsakat. Utsikterna för den privata konsumtionen är därför dystrare. Dessutom har kriget ökat inflationen också i Finland. Inflationen får skjuts av framför allt det dyrare boendet och stigande priser på mat och kommunikationer, något som minskar hushållens reala köpkraft. 

Innan kriget bröt ut förutspådde vi att investeringarna ökar kraftigt i år. Den ökade osäkerheten, men också materialbristen och allt högre priser på material kan få företagen att skjuta upp sina investeringar. Å andra sidan får investeringarna stöd av den rekordhöga kapacitetsutnyttjandegraden och den gröna omställningen men även av de ökande försvarsutgifterna, som sätter fart på offentliga investeringar.   

Rysslands krig i Ukraina har påtagliga negativa inverkningar på euroområdet: högre inflation,  bromsande ekonomisk tillväxt samt hushållens minskade konsumtion. Såväl stigande energipriser som störningar i leveranskedjan orsakar fortfarande kostnadstryck och påskyndar inflationen.   

Trots att tillväxten saktar ner blir den Europeiska centralbanken (ECB) tvungen att strama åt politiken snabbare än vad den hittills har signalerat. Vi förväntar oss att ECB i juli höjer insättningsräntan med 0,25 procent. Efter det förväntar vi oss ytterligare fyra räntehöjningar fram till första kvartalet 2023. ECB:s penningpolitiska åtstramning försvagar ytterligare efterfrågan från hushållen. 

Som första reaktion till kriget sjönk både de långa och korta räntorna. Efter inflationsspurten har situationen på räntemarknaden ändrats fullständigt, och de långa räntorna har under våren stigit kraftigt. Prissättningen på räntemarknaden indikerar också fortsatta räntehöjningar av ECB i år, och därför har den mycket vanliga bolåneräntan 12 månaders euribor stigit under april-maj. Efter mitten av maj låg 12 månaders euriborränta på 0,30 procent. I marknadsräntorna är trenden fortsatt uppgående.